Det är synd om mig. Jag har varit lite sjuk och klen sedan i söndags. I morse vaknade jag och gick upp halv 11 (jag hade som vanligt vaknat till när min sydafrikanske flatmate gick upp...). Hallå! Jag är ju bonddotter. Min inbyggda klocka brukar driva upp mig absolut inte senare än 9. Alltså måste jag vara lite sjuk... Så här ser vår ytterdörr ut. Engelska dörrar verkar vara gjorda av papp och låsen kan man öppna genom att blåsa på dem. Som synes har vi galler på vår dörr. Det kan ge intrycket att vi bor i Londons värsta slumkvarter, men jag har vant mig och det känns faktiskt riktigt tryggt... Den andra bilden är huset från gatan. Vi har de två översta våningarna. Mitt rum vetter åt baksidan. Under oss bor en galning som väckte Annalisa i söndags genom att banka tokmycket på vår dörr (jag hörde ingenting, måste varit för att jag var så sjuk!!). Han skrek och gormade att hon inte skulle spotta ner i hans trädgård, vilket hon givetvis inte gjort. Det var tydligen riktigt otäckt för hon var uppenbart tagen. Tur att det inte var jag. Jag hade förmodligen börjat gråta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar