Ny blogg

Välkommen att kika in till mig på tesassommarlov.blogspot.com

Questionnaire á la mig

Favoritfärg - Min spontana favorit är rosa. Can't help it. Det sitter så djupt inrotat i kroppen. Orange bubblar. Ska jag spela spel är det dock grönt som gäller.  

Favoritdjur– Katt rätt och slätt. Katter i allmänhet och bondkatter i synnerhet. 

Favoritdryck, alkoholfri – Vatten är den enda drycken som aldrig är fel och alltid är rätt. Vatten passar till allt och dessutom släcker den törsten till skillnad mot min barndoms favorit blandläsk. Sen är jag ju barnsligt förtjust i varm choklad - o'boy...

Facebook lr Twitter – Jag väljer Twitter. Jag twittrar aldrig och läser inte heller andras, men FB är osmakligt. 

Favoritnummer – 5.

Favoritdag – Fredag. 

Min passion – Hjälp! Jag vet inte. Hjälp igen! 

Att få eller ge presenter – Det är väldigt tillfredsställande att ge bort något jag är riktigt nöjd med. Något jag själv skulle vilja ha och som jag tror mottagaren kommer att gilla. Om den rätta känslan inte infinner sig är det däremot nästa obehagligt att ge present.

Favoritmönster – Jag tror randigt är min favorit. Medaljongmönster funkar också fint.

Favoritblomma – Snödroppar är ju härliga. Våren är på gång. Körsbärs- och äppelblom är också så vackert och upplivande. 

Tack för mig!

Påslakan

Första dagen på nya jobbet. Jag är helt slut, urvattnad, urlakad, astrött och utpumpad, men också väldigt glad och nöjd och lättad att första mötet med min nya arbetsgivare är avbetat och kan läggas till handlingarna. Trots anspänning och oro sov jag förvånansvärt bra. Men hur kan man göra annat när man legat mellan nya, fina julklappslakan med Manchester Unitedmotiv.... Visst är de underbara :-).

Bara fööör pinsamt

En gång för för länge sedan när jag var yngling började jag titta på filmen The King of Comedy med Robert de Niro i huvudrollen. Efter 5 minuter började jag svettas och må illa. 10 minuter senare stod jag inte ut längre utan lommade in på mitt rum och stängde noggrant dörren bakom mig för att stänga ute ljudet från teven. Vadan denna något överdrivna reaktion? Filmen handlar om en komiker, en ganska så usel ståuppare, och jag stod bara inte ut för att det var så pinsamt när ingen skrattade åt hans torftiga skämt. Än idag brottas jag med mig själv när något är i mina ögon/öron pinsamt eller liksom jobbigt. Jag springer därifrån, håller för öronen, blundar eller stänger av. I veckan började The Voice på TV4. Jag hoppade på andra avsnittet och efter 10 minuter blev det pausknappen. Att bli hånad och nobbad av idoljuryn berör mig konstigt nog inte, men när snälla och medkännande artister (Ola Salo, Magnus Uggla, Carola Häggkvist & Petter) ratar tävlande blir jag illa berörd och lätt tårögd. Jag svalde en extra gång och tryckte på play, plågade mig igenom ytterligare några nummer och sakta men säkert kunde jag slappna av och klumpen i halsen upplöstes. Kanske dags att ge The King of Comedy en ny chans??? För övrigt hade jag valt Ola Salo som coach. Magnus Uggla är nog coolast och Petter verkar så snäll, men jag tror Ola och jag hade blivit ett skönt team. Eller hur :-)

     

App

Fredag fm. Barnvakt. Solen skiner. Härligt. Testar bloggappen. Kram

La Famiglia

Det skulle betas av släkt före avresan till Konungariket Sverige. Första anhalt var Perth och syster Cherie, världens gladaste Alastair (1,5) och två nyligen anlända syskonmarsvin med de pälsbeskrivande namnen Ginger och Nutmeg. Bror Colin fixade med datorn medan Tesa konverserade och agerade lektant. Resten av släkten bor i och utanför Aberdeen där Colin dessutom är född och uppväxt. Den kallas även den grå staden och det var också vad som mötte mig när vi gled in med tåget: grått, grått, grått!!!! I rasande fart besökte vi farbror Richard och faster Helene i Banchory, som efter en snabb kaffe körde oss till moster Anne och farbror Peter i den nya röda, glänsande jaguaren. Efter två glas vin på fastande mage fick det bli snabbmiddag på McDonalds innan det var dags för pubrunda med Ian och Matthew. Pub nummer tre var säkert jättetrevlig, men nu var Tesa zombietrött och okontaktbar. Dag två inleddes med en bussresa till Bucksburn som är Colins motsvarighet till Toltorpsdalen. Till skillnad mot mina barndomstrakter finns där en pub - förstås. Det var som att kliva in i en tidsmaskin till 70-talet alternativt ett avsnitt ur Twin Peaks (=scary atmosphere). Aberdeen har en jättefin lång och mäktig strand, men det blåser non-stop och vattnet är isande kallt. Vågorna gick höga och vi sökte skydd i närmsta café (som inte luktade mystiskt, flottigt matos - ratade tre stycken). Min latte var fantastisk och min chokladkaka supergod. Nöjda och glada hoppade vi på bussen - åt fel håll. Något försenade knackade vi på hos tvillingbror Philip. Jag granskade noga, men kunde inte hitta en endaste liten likhet dem emellan. Familjens hund Fergie och jag fattade tycke för varandra. När vi en halvtimme senare tackade för oss hade min klänning förvandlats till en pälsklänning. Skiter la jag i tänkte jag käckt, men blev mindre kaxig när det visade sig att Fergie kräkts två ggr samma dag. Philip körde oss till puben The Grill. Till helt nyligen var the Grill en "male only" och min sökande blick kunde inte heller finna ett kvinnligt ansikte, men däremot en näsa som var otäckt lik Colins: storebror Keith. Tidigt följande morgon var det dags att säga farväl till oljestaden Aberdeen. Stonehaven, Montrose, Arbroath, Dundee, Leuchars, Kirkcaldy, Inverkeithing, Haymarket and our next stop is Edinburgh Waverley.            

Världens gladaste bäbis

Bucksburn

Puben från det förgångna

The Beach

Min kisse

Det här är min kisse (och min mammas kisse). Jag tycker massor om min kisse. Min kisse är tjock och mjuk och kelig och kan inte jama. Jag klappar och fjäskar och pratar med kisse. En gång viskade jag till och med "I love you" till kisse. Kisse ligger väldigt högt på min tio-i-topp. Vi tog en promenad i solen kisse och jag. I hagen gick tjuren. Kisse stelnade till, jag slutade andas och tjuren började sakta avancera mot oss. Kisse sprang, jag sprang och tjuren sprang. Hagen tog slut; vägen tog inte slut och kisse och jag kunde pusta ut. Kisse tycker inte om att vara med på bild.