Blommor och fisk

Titta vilka fina blommor jag hittade i Regent's Park. Av någon anledning är alla turister besatta av Hyde Park, men Regent's Park är nog så trevlig. Jag började högst upp på Primrose Hill (som är en mysig & lyxig stadsdel, men dessutom en park eller kulle) där man har riktigt fin utsikt över London och vandrade sedan neråt genom Regent's park och landade till slut på Oxford Street. Jag lyckades ta mig därifrån utan att shoppa någonting. Heja mig!

Det är lördag idag och jag är hemma och vilar mina trötta ben (efter promenaden) och min trötta hjärna (efter två dagars kalasande). I torsdags var Åsa och jag på matlagningskurs. Fisk. Jättekonstigt att JAG går en matlagningskurs, men det var riktigt roligt. Vår insats var att hacka lite grejs och mojs, lyssna, äta och dricka vin. Man fick ta med eget vin. Det hade inte vi gjort, utan vi snyltade på min bordsgrannes. Vi fick nog faktikst det mesta av vinet... För att kunna smälta allt vi lärt oss om Seabass, Halibut, Brill och Chorizomos gick vi till närmsta pub och avrundade kvällen på ett sådant där jobbigt ställe med brutalt hög musik och folk som dansar lite sådär spontant (!!) trots att det inte finns något dansgolv. När jag kom hem hade Annalisa lagat fisk.... Yuck! Igår fick jag lamm och annat gott hos restaurang Åsa :-).

Emirates Stadium

Nu var det gjort. Nu har jag spenderat 2 timmar på fiendemark. Touren började kl 3. Jag bor verkligen inte långt från Emirates, men fick trots det springa för att hinna. Fick för mig att det var meningen att jag inte skulle hinna, att mitt Unitedhjärta på något sätt såg till att jag inte skulle genomföra det. Jag hade till och med planer på att ta på min Ronaldotröja för att det skulle kännas mindre blasfemiskt. Det var riktigt roligt. Bilden är från Director's Box där alla hot-shots knutna till klubben och gästande lag sitter (och Capello när han är där). Sätena var fantastiskt bekväma. Först kom man in i ett restaurangliknande rum som sen ledde ut till arenan. Vi var även i hemmalagets omklädningsrum. Jag gnuggade mig mot Fabregas plats, men de flyttar runt lite så det kan lika gärna ha varit Bendtner eller Gallas som jag inte alls gillar. Efter det travade vi ut till arenan via spelargången. Där har Manchester United också gått......... Jag provsatt den plats där Wenger alltid sitter (faktum). Om man ville kunde man besöka museet. Det som gjorde mig glad var att Fredrik Ljungberg får stort utrymme. Jag har en känsla av att vi hemma i Sverige inte riktigt förstått hur stor han var i Arsenal.

Det var 1:a omgången av åttondelen i Champions League igår. Vi spelade alltså på San Siro mot Mourinhos mannar och borde ha vunnit då vi var det klart bättre laget. Någon skrev: Ibrahimovich upprädde som en stjärnspelare, Ronaldo spelade som en. Jag såg matchen hemma hos Åsa. Jag skäms. Medan jag satt klistrad vid TV'n lagade Åsa mumsig mat. Jag kastade i mig maten utan att säga flaska för att kunna lyssna på radion som Alan snällt nog satt på. Tog snart mitt vinglas och försvann in till TV'n och soffan. Först när matchen var slut sa jag tack för maten. Vilken tjej va!!!!

Fängelse

Det är synd om mig. Jag har varit lite sjuk och klen sedan i söndags. I morse vaknade jag och gick upp halv 11 (jag hade som vanligt vaknat till när min sydafrikanske flatmate gick upp...). Hallå! Jag är ju bonddotter. Min inbyggda klocka brukar driva upp mig absolut inte senare än 9. Alltså måste jag vara lite sjuk... Så här ser vår ytterdörr ut. Engelska dörrar verkar vara gjorda av papp och låsen kan man öppna genom att blåsa på dem. Som synes har vi galler på vår dörr. Det kan ge intrycket att vi bor i Londons värsta slumkvarter, men jag har vant mig och det känns faktiskt riktigt tryggt... Den andra bilden är huset från gatan. Vi har de två översta våningarna. Mitt rum vetter åt baksidan. Under oss bor en galning som väckte Annalisa i söndags genom att banka tokmycket på vår dörr (jag hörde ingenting, måste varit för att jag var så sjuk!!). Han skrek och gormade att hon inte skulle spotta ner i hans trädgård, vilket hon givetvis inte gjort. Det var tydligen riktigt otäckt för hon var uppenbart tagen. Tur att det inte var jag. Jag hade förmodligen börjat gråta.

Traitor

Jag är en förrädare. Jag har bokat en guidad tur i Emirates Stadium, Arsenals hemmaarena. Jag ska in i fiendeland, gå i spelartunneln, kika i omklädningsrummet, insupa Arsenalatmosfären... Kommer jag bli straffad? Förlorar vi mot Blackburn på lördag nu eller mot Zlatan och hans polare på tisdag? Förhoppningsvis kommer jag göra samma sak på Old Trafford inom en snar framtid. Min plan är att åka till Manchester över dagen, åka till OT, titta i museet, gå en guidad tur, slösa mina fattiga slantar på onödiga prylar och åka hem igen. Härligt!!! Nu kom Annalisa hem. Hon hade varit på en filosofidebatt!!! Varför vill inte jag göra sådant istället? Hon är så duktig och hon lagar en massa mat hela tiden som ser väldigt avancerad ut (och luktar väldigt mycket...). Jag kokar pasta och slänger i lite färdig pastasås på burk och några grönsaker typ jämt (skönt luktfri dock). Hon lyssnar gärna på klassiskt, opera och underlig kinesisk musik (hon har bott i Kina i 4 år). Från mitt rum strömmar ljudet av pop. Allt från Frida Hyvönen till Britney Spears. Hon dricker örtteer och jag dricker kaffe med jättemycket mjölk. Behöver jag nämna att hon inte är det minsta road av sport.

En varning till alla som ska besöka London: Titta INTE rakt fram utan håll ögonen fokuserade på trottoaren. Att plocka upp sin vovves bajs är tydlingen inget man gör här och engelsmännen gillar sina hundar. De är ÖVERALLT. Idag när jag lyfte blicken för en sekund var det väldigt nära att jag satte foten i en spya. Den måste ha haft en dragning på mig för jag trampade nästan i den även på vägen tillbaka. Yummie!!!

On line

Jag har ÄNTLIGEN internet hemma. Hur underbart som helst. I fredags skulle det komma någon från leverantören Virgin melllan 13-18 och installera vårt bredband. Halv 8 kom han. Jag blir inte förvånad tyvärr utan bara trött. Prick klockan 1 satt Annalisa och jag parkerade i TV-rummet, förväntansfulla och ivriga. Det byttes efter några timmar mot träsmak i rumpan, frustande och irritation. Ringde de och förklarade varför de aldrig dök upp? Icke. Klockan 6 ringde jag. Jodå, de skulle komma, det hade bara blivit lite försenat. Absolut inte mer än 30 minuter. Sure! Men det är glömt, nu kan jag äntligen surfa på fotboll (Man U) igen och livet kan återgå till det normala...

Efter snö kommer….spöregn Onsdag 2009-02-11

Jag börjar bli en gnällig kärring. Eller jag kanske ska säga en gnälligare kärring. Snön försvann till slut och det tackar vi för, men den följdes av VÄRSTA regnet. I måndags spöregnade det absolut hela dagen. Eftersom jag inte tränar något alls så känns det extra viktigt att gå varje dag och gärna långt och i rask takt. Jag försökte verkligen i måndags, men det var helt vedervärdigt. Varför tog jag inte med mig mina fina, röda gummistövlar? Mina gröna galonbyxor skulle sitta rätt fint de med. Suck! Jag har förstört x antal strumpor och mina skor blir sig aldrig lika igen.

Det läcker ur vår kallvattenkran i köket. Vattnet sprutar rakt åt sidan och dessutom droppar det ner i skåpet under farligt nära en kabel och en låda med en blixt på, dvs varning elektricitet. Häromdagen när Annalisa kom hem var golvet täckt med vatten. Efter mycket om och men kom en rörmokare hit. Han kunde av någon anledning inte stänga av vattnet utan behövde en makapär som skulle kosta extra och då börjar ju vår landlady att tveka. Helt otroligt. Inte nog med att det gör mitt och mina flat-mates liv ännu lite obekvämare, men dessutom så förstörs ju lägenheten. Rörmokaren, som var från Albanien, frågade om jag var fransyska. Hallå!!!! Ser jag så osvensk ut? Varför just fransk? Det är inte första gången någon frågar om jag är därifrån. Alla som känner mig vet ju vad jag tycker om fransmän….

I söndags var jag på Bank of Friendship och såg West Ham-Utd. Ryan Giggs (som jag alltid haft ett gott öga till) gjorde snyggaste soloprestationen och bredade in bollen i mål. Det räckte för seger. Puben var full med Arsenalsupportrar eftersom de precis spelat 0-0 mot Spurs. Det satt en överförfriskad kvinna bakom mig. Jag höll en låg profil. Det kändes som att det fanns risk för tjöt, bråk och cat-fight om jag visade mina sympatier. Min stumme kompis vinkade och log åt mig när jag gick. Glad i hågen mötte jag upp Åsa och Alan. Vi skulle till en Gordon Ramsay restaurang i Camden. Maten var riktigt mumsig och lokalen var lyxig. Vi avrundade på en brasiliansk bar och drack drink. En fantastiskt bra avslutning på veckan.

En säljares våta dröm Fredag 2009-02-06

Tog en tur till Selfridges igår. Jag hade en plan innan jag åkte att jag skulle köpa tandtråd, huvudvärkstabletter, rakblad och inget mer. Dessa inköp var avklarade redan innan jag gick in. Som i alla varuhus så landar man direkt bland parfymer, smink och uppiffade flickor. Det tog 2 minuter innan jag blev stoppad av en uppspacklad tjej från Yves Saint Laurent som undrade om jag hade tid för konsultation. Det är här jag ska säga nej tyvärr, men om det är något jag har så är det tid så jag sa ja. Hon trycker upp mig på en pall och samtidigt som hon pladdrar om fukt och porer och lyster så kladdar hon på mig en massa krämer och jag ler och säger åhh vilken skillnad och det ser jättebra ut. Hon avslutar med deras ”storsäljande” mascara. Grace som hon heter har själv helt fantasiska fransar, som faktiskt ser äkta ut. Jag inbillar mig samma resultat, men mina blir bara hopklumpade till spindelben och jag ser bara billig ut, men säger givetvis åhh vad fint…. Jag gick därifrån med 2 produkter. Fatta! Lite spak, men konstigt nog inte helt missnöjd lämnar jag Selfridges och går av någon outgrundlig anledning in på Debenhamns som ligger bredvid. 2 minuter senare är jag i klorna på Michelle från Clarins som säger att jag absolut inte behöver köpa något. Hon bjuder på varm choklad och jag svettas ymnigt i linne, undertröja, tröja, extratröja, duffel, halsduk och eventuellt av den mystiska krämen Grace smetat på mig tidigare. Michelle kladdar inte på mig och är klart mer behaglig än Grace och det är kanske därför som jag lämnar Debehamns med en nattkräm (jag (Michelle) rekommenderar att inte använda dagkräm på natten), men dessutom ett gäng med prover. Varför blir det så här? Kan jag inte gå in i ett varuhus utan att bli skinnad?

Som bonus kan jag idag presentera 1 bild på mitt inte alltför roliga rum, men så här bor jag!!!!!

Död spindel Tisdag 2009-02-03

Sa jag att det betyder otur att döda en spindel eller? Inga katastrofer har ju inträffat idag, men smärre incidenter som förmörkat min dag. I min iver att pigga och piffa upp mitt bleka rum köpte jag lite bilder och häftmassa. Idag upptäckte jag att häftmassan lämnar fettfläckar. Hurra! Små mörka fläckar över hela rummet, som säkert kommer att uppskattas av hyresvärden Hong. Där försvann den depositen??? Jag gnuggade på några och har nu istället för mörka, små fläckar stora, ljusa märken. Efter denna trista upptäckt var det dags för promenad i Clissold Park med Åsa och Scott. Några meter in i parken fick jag vända eftersom min mage var på riktigt dåligt humör (fettfläckarnas fel) och istället lägga mig i fosterställning på min säng där jag ytterligare kunde begrunda fläckarna och hur jag skulle göra mitt rum mysigt och ”hemma” utan häftmassa. Magen repade sig. Sommaren 1996 bodde Karin och jag på andra sidan av Finsbury Park, vid andra ändan av Green Lanes som passerar alldeles utanför. Varför inte göra en utflykt i mörkret och kylan på de isiga och knaggliga trottoarerna i mina genomblöta skor med saltränder på? Lagom till Sainsbury’s slog blodsockerfallet till och världen kändes genast väldigt jobbig. Jag kan inte riktigt tänka och handla rationellt när jag får det, men jag lyckades köpa en banan som förlöste mig och jag tog mig hemåt och var trots allt rätt nöjd. Laga mat är kanske ingen favoritsysselsättning. Laga mat i ett iskallt kök med slö kniv är ännu mindre inspirerande. Att slå sönder sin nya pressbryggare under matlagningen är förfärligt jobbigt. Jag blev verkligen jättedeppig. På nyheterna kunde de glädja med mer snö i slutet av veckan….Varför, varför, varför snöar det när jag är här? Varför förföljs jag av dåligt väder? Fast det ser rätt skojigt ut när folk halkar på isen, hihi (OBS! Ingen som skadade sig).

Theatre of Dreams Tisdag 2009-02-03

Nu har jag inte varit på min fotbollspub Bank of Friendship på länge (1,5 vecka). Det är så fantastiskt mycket trevligare att titta på fotboll på lokal med en halv Guinness jämfört med att sitta hemma i soffan med en kopp kaffe. Enda negativa är att jag inte lika öppet kan visa mina sympatier för Man Utd. Första matchen jag såg var Utd-Chelsea. Londonlag tänkte jag lite nervöst (kan tilläggas att jag bor i Highbury, granne med gamla Arsenal stadium), men majoriteten verkade heja på mitt lag och jag vågade tjoa eller i alla fall knyta näven när vi satte 3-0. Jag förstod senare av min fotbollsguru Alan att det snarare var ett tecken på hat mot Chelsea än kärlek till Man Utd. Tredje matchen var FA-cupmatch mot Tottenham. Hej! Hur är läget undrade killen bakom disken och började hälla upp en Guinness innan jag hann säga något. Den stumme svarte mannen som alltid sitter vid baren sköt över en handskriven lapp: ”you do love your football, not that it matters, but which team do you support?” och jag kände att jag var avslöjad, men dessutom att jag vågade bli mer expressivt arg eller glad. Jag kanske inte ska gå så långt att jag tar på mig Ronaldotröjan, men jag blir nog inte nedslagen om jag hojtar ett JA! när vi gör mål. Det enda lilla negativa med Bank of Friendship är att en av stammisarna, som givetvis har sin givna plats nära TV’n, luktar gammal skunk. Ibland får jag andas i tröjan. Dessutom får han utbrott då han orerar rakt ut mot ingen specifik. För övrigt har det gått bra för Utd sedan jag flyttade hit. Vi leder ligan och både Berbatov och Ronaldo visar framfötterna. Härligt!!! På söndag är det match mot West Ham. Då ska jag nog gå till puben. Bäst jag tar en halv Guinness, verkar vara turölen.

Spindel

Det betyder otur att döda en spindel sägs det, men vad göra när det kryper en liten otäcking i sängen? Hade det varit hemma i Johanneberg hade jag flippat ur och tyckt att det var äckligt och ofräscht. Här känns det förutsägbart och normalt…. Dammkorvar i hörnen och smulor under fötterna. Jaha, vad gör det, jag har ju tofflor. Just nu har jag tyvärr inga lämpliga skor att ha på mig. De minst olämpliga är nämligen genomblöta. Det är ”snökaos” i London. Hahaha. 15 cm snö och stan stannar. Lokaltrafiken totalhavererar, skolor och arbetsplatser stänger och jag blir blöt om fötterna. Är det någon göteborgare som minns snöstormen 1995? Det är vad jag kallar snökaos. Nu skiner solen vackert över de snöbeklädda träden och Annalisa och jag ska gå ut och göra en snögubbe.

Niagarafallen Torsdag 2009-01-29

1989 var jag au-pair i Brighton. Vårt badrum hade heltäckningsmatta och badkar utan dusch. En kran för varmt och en kran för kallt vatten. Svensk som jag är vill jag börja dagen med en uppfriskande dusch. Istället fick jag fylla karet några centimeter och skvätta mig blöt. Till slut köpte jag en duschattrapp, men trycket var ju inte det bästa. Sommaren 1995 hyrde Åsa och jag ett rum av en tant i Camden vars hem var inrett i rosa och fluff. Hon hade en brorson med en elak pitbullterrier som tuggade sönder Åsas tandborste. Dusch hade hon faktiskt. Den sattes igång genom att man drog i ett snöre. Sen kunde temperaturen tyvärr inte regleras. Det fanns två lägen; iskallt och skållhett. Mitt nuvarande badrum har badkar med dusch. Värmeelementet funkar inte. London är ovanligt kallt i vinter (växthuseffekten hallå!!!!!!!!). Trycket i duschen är rena katastrofen. Att duscha är en plåga. Det är svinkallt och det tar århundranden att skölja ur schampot. Jag lider. Tänker jag ändra mina vanor och bli mer osvensk? No way!