Beroende

När mitt liv är speciellt tråkigt, ointressant eller jobbigt går jag oftast in i besatthet av något. Nu är det fotboll i allmänhet och Man Utd i synnerhet. Jag ser alla deras matcher. Missar jag en match går de alltid i repris. Jag har gått tidigare från jobbet (bara lite...), gått upp mitt i natten en vardag och valt bort umgänge för att se en repris. Matchdagar bär jag på en obehagskänsla fram till matchstart då känslan bryter ut i frossa så att jag tror att jag är sjuk på riktigt. Sedan är jag som en spänd fjäder fram till domaren blåser av matchen. Förlorar vi eller spelar oavgjort är jag otröstlig (ja jag har lipat). Vinner vi känner jag lättnad och inte glädje. Jag har vissa tix för mig under matchen och jag måste ha min Ronaldotröja med mig i soffan. Jag kan fortsätta rapa upp dumheter med risk för att framstå som störd. I lördags gick det över styr när Everton tog en pinne av Utd. Det var inte kul längre utan det slog mig att mitt beteende börjat likna en beroendes. Dags för avgiftning...

Jag vill inte

I morse var det väldigt väldigt nära att jag inte gick till jobbet. Jag hade den där obehagliga känslan av att jag aldrig mer kommer att skratta. Livet är skit, det blåser och regnar och dessutom är jag en fet gris. Jag vet att jag inte är tjock, men jag kände mig svullen och äcklig, vilket accentuerades av att jag absolut skulle ha på mig mina tajtaste jeans, som är lite extra trånga i midjan och gör att jag får fettvalkar på ryggen. Urrrrk! Nu är jag ju svensk, lutheran och pliktrogen så jag travade ju till jobbet trots allt. Hela förmiddagen var som ett deppigt töcken. Vändningen kom under lunchen. Varför? Det är så enkelt. Jag träffade en vän, en god vän. Jag fick umgås med någon jag tycker om, tjata lite, gnälla lite och plötsligt kändes allt lite bättre. Jag vill inte påstå att jag gick från jordens ras till fröken åhh vad livet är härligt, men jag hatade inte allt och alla under eftermiddagen. Min kollega visslade på Jag vill bo i en svamp och det kändes helt rätt.

Lön idag. Shoppa. Yes! En top och ett par skor. Jag var ju tvungen att ersätta skorna som gav mig den otäcka, otäcka blåsan på hälen. Gick genom Nordstan eller "femman" som det kallas av vissa och även av mig när det begav sig (vad betyder det?). Jag hängde i femman en sommar. Hihi! Jag och en kompis. Vi satt mest inne på McDonalds och hängde med 2 killar. Den ene killen var rätt söt tror jag. Han var kär i min kompis och hon var kär i honom. Jag var mest med som ett påhäng. Det var lite min roll på den tiden. Jag var kompis med de söta tjejerna. Jaja. Men jag är rätt nöjd med att ha hängt i femman. Det låter lite farligt och busigt. Våra föräldrar visste inte om det. När var det? Jag minns verkligen inte. Jobbigt dåligt minne jag har.

Öl

Jag blir så glad så glad. Jag har hittills 3 kommentarer på mina inlägg. Alla är från min härliga kompis Majsan. I like.

Var på Bishop's arms efter jobbet. Drack en riktig god öl. Mörk, tjeckisk mellanöl, Krusovice. Det är så gott och trevligt med god öl, gott vin eller gott kaffe. Det känns väldigt vuxet att tycka det och att rynka på näsan åt generiska varor. Bishop's arms försöker ju skapa den genuina brittiska pubmiljön eller snarare den svenska föreställningen om hur en pub ska se ut. Där ingår tydligen bokhylla och böcker. Jag bläddrade i en Wahlströms flickbok. Mina bästa böcker från när jag var liten. Vitnosböckerna. Han var ett Gotlandsruss och hans bästis hette Vips. Bara sååå bra. Tror att jag ska avsluta svamlet här.

Hej på dig du!

Såg ett program som återgav och diskuterade helgens europeiska fotbollsmatcher. En av programledarna fyllde år. Då slänger de andra fram näven och säger "hej på dig du"! Är det en grabbgrej? Är grattis ute? Eller är det lika nördigt som att säga "gott mos"?

Jakten är över. God utdelning. Jag kom lagom till den fruktade Ulvanässkallen som sträcker sig över ett stort och brett område. Underlaget är till större delen mosse. Det har regnat en del på sistone. Det var blött. Väldigt blött. Vid första vattendraget missbedömde jag avståndet något och lyckades fylla båda stövlarna med sumpigt brunt vatten. Mitt val av jeans var inte särskilt genomtänkt. Jeans stöter INTE bort vatten om någon nu trodde det. Jag var snart blöt ända upp i rumpan. Det började regna. Med luvan på hörde jag inte ropen från mina drevgrannar. Luva av. Tur att jag hade vattenfast mascara... Jag är förmodligen släkt med drygt hälften i laget och jag har varit med ganska många ggr. Trots det verkar ingen veta vad jag heter utan jag gick under namnet "hon som galer". Min sysling var snäll och meddelade via radion (säger man inte walkie talkie längre eller honki tonki som jag sa - väldigt länge) att jag har ett namn. Teresa är ju alldeles för exotiskt. Det blir Terese istället. Jag hatar det namnet. Jag vet att det är barnsligt, men jag tycker att det är lite nonchalant. På sjukhemmet jag jobbade en gång gick jag under namnet Greta. Det var helt okej. De flesta var över 90 och senildementa!!! Känner mig lite småkrasslig efter badturen. På kvällen när jag softade i soffan kliade jag mig i nacken och hittade ett dött spindelliknade djur i håret. Fräscht. Nu har jag små kliande knölar i nacken. Lovely! Är det värt det? Ja faktiskt! Man mår väldigt gott i kropp och själ efter en heldag i naturen. På söndagen drev vi genom mer vanlig skog. Solen tittade fram samtidigt som jag hoade mig genom höstfärgad bokskog. Jag blev alldeles varm och härlig i hela kroppen. Meningen med livet?

Tottenham

I soffan. På TV Stoke-Tottenham. Tottenham har börjat ligan uruselt. På 80-talet spelade Glenn Hoddle i engelska landslaget. Av någon outgrundlig anledning tyckte jag att han var en härlig lirare och började därför hålla på Tottenham där han spelade. Jag lyckades t.o.m få min mor att gå med mig till White Hart Lane. Jag var överlycklig. Tottenham inte bara vann. Glenn gjorde mål dessutom (kollade jag i det jätteöverarbetade album jag gjorde efter den London-resan, jag hade tryckt in all möjlig skit såsom en tepåse???). Under samma årtionde tyckte jag att följande fotbollspelare var fina att titta på: Torbjörn Nilsson, Paulo Rossi, Pierre Littbarski och Maradona. Hur tänkte jag? Torbjörn Nilsson står jag för. Han är fortfarande ganska söt, men de andra. Maradona var en fantastisk fotbollspelare, men hur såg han ut? Som en liten köttbulle med krulligt svart hår i frisyr á la Bobby Ewing. Jag läste precis att Glenn Hoddle fick sparken som förbundskapten för att han sagt att handikappade betalade för sina synder i ett tidigare liv. Vilken fruktansvärt otäck människa. Jag har fortfarande ett gott öga till Tottenham. Man U ska ju alltid vinna, men det får gärna gå okej för Spurs. Jag var dock inte ledsen när Berbatov lämnade dem för mitt lag. Kommer jag om 10 år fråga mig hur jag kunde tycka att Berbatov, Ronaldo, Sergio Ramos m.fl. var guds gåva till kvinnan? Jag säger det igen: Teresa, skaffa dig ett liv :-). Med 10 minuter kvar ser det ut som att Tottenham förlorar idag igen. Jaja. Vi vann ju igår och både Berbatov och Ronaldo gjorde mål!!!!!

Läskigt

Idag hände något obehagligt som jag inte riktigt vet hur jag ska hantera. Jag tror att det har sitt ursprung i något jag skrivit om i ett av de få inlägg jag gjort hittills på denna min blog. Återkommer i ämnet. Kanske. Tappade lusten att skriva. Den kanske återvänder efter en helg i skogen. Det ska jagas.

Koncernredovisningssystem

Visst blir man sugen att läsa med en sådan rubrik! Större delen av min dag har i tanke och handling ägnats åt detta tema. Vilken skrattfest. Tur att jag fick komma hem till min snälle bror och äta korv nu ikväll. Jag fick presenter. Hurra! Jag älskar presenter. Som den mogna och vuxna kvinna jag är lät jag mina vackra syskonbarn öppna mina paket. Sedan lät jag min 6-åriga brorson vinna i brottning och kuddkrig. Vuxenpoäng!!!!!

Skor & Cyklar

Hallå hallå!

Jag har gjort det igen. Jag har köpt skor jag får skitont i fötterna av. Det är andra paret i år. Varför? Varför igen? Det är inte partyskor med skyskrapeklackar vi pratar om utan trainers och kängor. Money down the drain. Min 10 år yngre manlige kollega sa till mig idag att ibland pratar jag gammeldags. Jaha. Vadå? "Nu är jag ute och cyklar" apropå något feltänk i huvudet. Vad är gammaldags med det? Jag måste verkligen vara gammal och omodern som inte märker att jag är det. Jag som verkligen anstränger mig att vara fräsch och up-to-date. Jaja, någon gång måste det väl börja gå utför... Jag är nog redan på väg in i barnstadiet. Varje kväll måste jag ha O'boy. Jag är helt besatt av varm choklad. Yum!

Good hair day

Hallå alla!
Kul dag. Kom hem från jobbet vid 8. Ätit lite och snart är det nanadags. Mona Sahlin ser rätt intressant ut. Hon har TJOCKA lager med mascara. Undrar vilket märke hon använder? Jag tror att jag provat alla märken som finns (förutsatt att de är dyra...) och det finns ingen, absolut ingen, mascara som är riktigt bra. Jag vägrar tro att det är mina fransar det är fel på. Hon (Mona) har dessutom väldigt fluffigt hår. Är det härligt tjock hår eller blir hon uppfluffad i sminket före sändning? Med tanke på mängden mascara är det nog artificiellt fluff. Det var gott väder när jag gick hem. Höstligt, men ganska varmt. Mörkt, men på det där mysiga höstviset. Godnatt.

Dimma, regn & dokumentärer

Hallå Världen!

Här halvligger jag i soffan med öm mage. Gjorde cellprov tidigare idag. Det var tydligen alldeles överväldigande och obehagligt för jag fick ont i min klena mage och gick hem från jobbet. Suck! På bussen hem ringde "Lennart" upp en polare, pratade med bred göteborgska och avrundade med "Gott mos"! Vem pratar så? Någon som driver med göteborgare trodde jag. Jag blev i vilket fall full i fniss. Sedan jag la mig horisontellt (hur annars?) på höger sida (jag har ju ont i vänster axel så den sidan är ett no-no) i soffan har jag tittat på 3 dokumentärer på svt play. Skitbra. Först om fattiga barn i Manilla. Hur kan staten/kyrkan vägra befolkningen preventivmedel? Hur kan det vara "mord" att använda dagen efter piller? Jag blir alldeles tokigt upprörd. Nästa handlade om scientologerna. Jag ryser och vill aldrig mer se en film med Tom Cruise eller John Travolta. Jag blev stoppad på 2:a Långgatan av dem för 10 år sedan. Utan att berätta vilka de var bjöd de upp mig för att göra ett personlighetstest. Jag gick snällt med, gjorde testet, köpte en begagnad bok om Dianetik och gav dem min adress. Varför? Än idag får jag brev därifrån. Jag gav dem en annan adress, men de hittade mig här. Den sista handlade om kokain i krogbranschen bland annat. Runt Stureplan förstås. Jag blir alltid lika irriterad när jag hör kommentarer att allt som är rätt och fränt har sitt ursprung i Stureplan och ett halvår senare har det nått resten av Sverige. Nä, nu vill magen att jag lägger mig ner igen. Det var en dokumentär om abort jag tänkte titta på. Nu när jag ändå är i dokufarten.

Nybörjare

Söndag. Vilken ledsam helg. Visste redan i början av veckan att jag inte skulle orka göra någonting till helgen. Sova var det enda jag ville. Lyckades dock släpa mig bort till "Fysiken" för att träna aerobics. Jag har inte tränat aerobics på flera år. Jag tycker att det är väldigt mycket roligare och mer givande än gympa. Musiken är bättre och det är dans. Jag älskar att dansa. Problemet är att jag drabbas av prestationsångest. Jag vill sätta stegen och kombinationerna perfekt redan från början. Får nästan panik när jag tappar bort mig och bara står där och viftar lite samtidigt som någon dansar in i mig. Vad ska alla andra tycka tänker jag. Tänk om de skrattar åt mig och undrar vad 17 gör hon här? Det gick okej. Jag kommer att gå igen. Sen parkerade jag i soffan. Fotboll. Jag är beroende. Först England-Kazakhstan och sen Sverige-Portugal. Dessutom är jag numera landsförrädare. Givetvis vill jag att Sverige ska vinna, men det är lika viktigt att spelare från mitt favoritlag gör bra ifrån sig. Det var i alla fall två stycken i Portugal... Jobbigt för mig. Sen var jag helt slut. Läggdags. Någon granne hade fest, ett liv. Jag hade knappt yttrat fem ord under dagen. Mannen i service-butiken som undrade om jag jobbar på dagis???? Jag är ekonom sa jag. Jag ska ljuga nästa gång och säga något jag vill vara. Sångerska eller sport-journalist. Min första blogg. Hihi.Känns jättekonstigt.