
8 apr. 2010
Dagen efter
Var det någon som inte la märke till alla glada svenskar som studsade ut i solen och kastade sig ner på uteserveringar igår? Jag tog en vända på lunchen och hade mått fina firren om inte halsen tjurat ihop och raspade argt varje gång jag försökte svälja. Skottland mötte upp efter jobbet iförd skjorta. Jag hade som mig bör 3 tröjor, duffel och vantar… Vi lufsade genom Knark-/Kungsparken där diverse ungdomar, äldre utländska herrar och rockers samlats med den gemensamma nämnaren öl på burk (Norrlands, TT etc). Jag var lagom fräsch när jag några timmar senare bänkade mig för returmötet på Old Trafford mot Bayern München. Första halvlek var som en vitamininjektion. Halsvärk och snorig näsa var som bortblåsta. Livet kändes härligt. Lite nervöst lagd som jag är vågade jag inte titta på andra halvlek. Slog över när det var 6 minuter kvar. Hjärtat stannade till av obehag och snoret började flöda ur snoken igen. Jag låtsades inte höra att Skottland pratade med mig. Kröp ner i sängen med tungt huvud och tårfyllda ögon. Jag ville aldrig vakna igen….


Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Såå glad att du börjat blogga igen. Har verkligen saknat dina tankar och funderingar och hur du formulerar dessa. Snyggt nick på C - Skottland :-).
Love ya,
Marie
Skicka en kommentar